Utställningspremiär för Branwen

Izak har varit med om en olycka om ni kanske har sett ni som följer vår instagram/facebook så han fick stå över utställningen. Han är nu istället 4 framtänder fattigare men mår som en prin här hemma. Vet inte vad han gjort men det slutade med en kökfraktur och några utslagna framtänder. Sedan drog veterinären även ut några lösa till.

Det betydde att Branwen fick åka helt ensam på utställning, i två dagar. Det värsta tyckte hon nog var bilresan dit, varje morgon sjöng hon för mig i bilen, men mest klagosång. Hon verkade inte särskillt rädd eller orolig, utan mer förnämrmad att hon behövde spender tid i en bur. På utställningen var hon ko-lugn! Så pass att vi aldrig kunnat hålla henne i famnen såhär länge och få gosa med henne. Sambon hade en riktigt mysig stund innan första bedömningen där han gick hålla henne en bra stund.

Första dagen hade vi tufft motstånd i en något äldre hona osm fick certet, men Branwen fick fina ord sagda om sig men är ändå bara 4 månader gammal, och de tyckte hon fortfarande är lite baby-face.

Dag två fick vi vård första CACC och fler fina ord. Vet inte när nästa utställning blir, troligtvis Stockholms Kattklubb i april, på min födelsedag! Får vi se vilka katter som får följa med.